Idag vaknade Hulda alldeles för tidigt men lyckades som tur var somna om en stund. Jag tog de lite lugnt på morgonen, far o dotter var på tippen o slängde skräp.
Sen åkte jag, Hulda o mamma ner till byn för att ordna de sista till farsdag presenterna.

Efter det bar det av till stallet, det har regnat som tusan hela dagen så jag ville inte rida men det ville dottern min. Lizette var på hugget idag! Novis fixade iordning henne och väl i paddocken blev Lizzan lite galen, mer än vanligt. Hon har börjat bocka och samtidigt ruska på huvudet. Så jag bad Novis stiga av så att jag kunde longera henne. Jädrar vad hon sprang, full galopp. Hon sparkade och hade sig, låg nästan ner på volten och Novis höll på att kissa ner sig av skratt.
När stallet var färdig fixat så åkte vi hem och bakade tills imorgon.
Vi hann ta de lugnt en stund innan de var dax för nästa tur till Mårslycke för att fodra.
Passade även på att lägga om Sevens sår o pussa lite på lermonstret.

Hann inte skriva nått igår så uppdaterar gårdagen nu istället.
Stressade mig igenom morgonen (som vanligt) o satte mig sedan för att plugga!
De gick sådär, motivationen var inte på topp.
Sedan bar det av till stallet med mamma, efter att de dagliga sysslorna var avklarade så tog vi en ridtur. Jag tänkte de kunde vara en bra ide att jogga Seven i ridhuset så han kommer igång efter vilan. Vi red ner på vägen och när vi kom till ridskolans hagar så stannar Seven, börjar backa o när jag lägger på skänkel så försöker han stegra sig. Självklart kommer de en bil och jag känner att de nog är bäst är hoppa av och leda honom sista biten. Han fortsätter bråka o när jag väl hoppar upp i ridhuset så kommer jag inte ens runt ett varv förens han börjar igen. Jag försöker först ta konflikten men han reser sig bara högre, gapar, har huvudet vid mitt ansikte o springer iväg -ostoppbar! Så jag fegar ur, hoppar av och ringer Sandra! Och jag har tur, hon är hemma o kan slänga sig i bilen och komma till undsättning. På med gramantygel och Sandra hoppar upp, Seven ger henne en match men han förlorar. Sen va de min tur (jag börjar bli för gammal för sånt här) efter lite stridande gav han sig med mig med och vi kunde skritta hem. Så lite hjälptyglar dom närmaste veckorna så blir han nog snäll igen. Sa till honom att jag vill ha en lydig häst, inga tonårsfasoner, hoppas han lyssnade och tog in detta så vi kan fortsätta ha en framtid ihop.