Hann inte skriva nått igår så uppdaterar gårdagen nu istället.
Stressade mig igenom morgonen (som vanligt) o satte mig sedan för att plugga!
De gick sådär, motivationen var inte på topp.
Sedan bar det av till stallet med mamma, efter att de dagliga sysslorna var avklarade så tog vi en ridtur. Jag tänkte de kunde vara en bra ide att jogga Seven i ridhuset så han kommer igång efter vilan. Vi red ner på vägen och när vi kom till ridskolans hagar så stannar Seven, börjar backa o när jag lägger på skänkel så försöker han stegra sig. Självklart kommer de en bil och jag känner att de nog är bäst är hoppa av och leda honom sista biten. Han fortsätter bråka o när jag väl hoppar upp i ridhuset så kommer jag inte ens runt ett varv förens han börjar igen. Jag försöker först ta konflikten men han reser sig bara högre, gapar, har huvudet vid mitt ansikte o springer iväg -ostoppbar! Så jag fegar ur, hoppar av och ringer Sandra! Och jag har tur, hon är hemma o kan slänga sig i bilen och komma till undsättning. På med gramantygel och Sandra hoppar upp, Seven ger henne en match men han förlorar. Sen va de min tur (jag börjar bli för gammal för sånt här) efter lite stridande gav han sig med mig med och vi kunde skritta hem. Så lite hjälptyglar dom närmaste veckorna så blir han nog snäll igen. Sa till honom att jag vill ha en lydig häst, inga tonårsfasoner, hoppas han lyssnade och tog in detta så vi kan fortsätta ha en framtid ihop.

Om det inte var för att jag blev paralyserad av skräck så kunde jag tagit kort på två älgar, en ko med kalv! Jag är rädd för alla vilda djur, lika löjligt som det låter, men jag får panik!!!

Efter jobbet cyklade jag till dagis o hämtade Nova och därifrån vidare till stallet. Vi fixade till alla tre idag med, Nova borstade Lizzan och jag mockade. När vi sedan skulle cykla hem och precis kommit nerför backen, i mörkret, där står älgarna mitt på vägen.... Jag tvärnitar o vänder, Nova undrar vad jag sysslar med. Två tanter kommer gående och de erbjuder att jag kan gå med dem. Så pinsamt men jag kan inte hjälpa de, hjärtat rusar o tårarna är inte långt borta. Precis när vi passerar där älgarna sprang in i skogen så hör man kvistar brytas men de går inte se för de är så mörkt (tur de kanske) för dom var alldeles för nära!

Nu sover den lilla, den stora ska precis lägga sig och min kära make vet jag inte när han kommer hem.
Så blir att plugga en stund innan all energi är slut.

Igår kväll gick jag, man, dotter och Mini en långpromenad till Mårslycke.
Vi gick ut till stallet för att tvätta o lägga om såret på Seven o sedan hem igen.
Det var det vi hann med efter jobb, förutom vardagssysslorna då såklart.

Idag blev de stallet tidigt, vi gjorde iordning till alla tre hästarna sen red Hulda ner till ridhuset. Vi var där lite efter nio så jag trodde vi skulle vara ensamma o Nova trodde Sandra skulle vara där. Kan säga att jag hade fel! Nova känner Sandra mycket mer än vad jag gör har jag märkt. :)

Är på jobbet o längtar redan tills jag slutar imorgon vid 15.30

I måndags, efter en heldag med studier blev de en skrittrunda på Seven. Jag satt kvar! Var lite orolig för en avåkning, särskilt eftersom jag inte ridit sedan operationen för 8 veckor sedan.
Och Seven har vilat 2 veckor nu eftersom han fick en spark på höger framknä. Som resulterade i veterinärbesök, pencillin sprutor, bandagering o vila! Men ingen hälta eller feber o svullnaden gav med sig på bara någon dag. Så håller tummarna för att sårfickan o inflammationen inte gått in i leden.

Vid halv sex (inte exakt som på tv o ingen Helge Skoog) träffades jag, Louise o Lisen på middag o vin! Först ut att vara värd var Louise o hon bjöd på toast skagen, oxfile' och hallon dessert. God mat, trevligt sällskap o en jätte rolig kväll.

Eller i alla fall den sötaste!

Mindre än 2 månader kvar.

Jag ska komma i bättre form o droppa ett par (sluta röka) kilon. Kort o gott röra mej mer o skippa sockersuget. :)

Våga börja hoppa min ack så busiga häst o ha kvar livet o hälsan i behåll.

Färda mina studier!!!
Vilket känns väääldigt avlägset just nu.